Ångloksdraget tåg i Fjugesta efter år 1904. Bilden är tagen i riktning mot Örebro. Efter ångloket littera Da (nr 212, 320, 321 eller 322) med sin I-tender syns en resgodsvagn littera F3a som kan ha kommit från Västkustbanan, en tredjeklass personvagn littera C3b och en personvagn littera BCo1 modell 1897 med andra- och tredjeklassavdelning. Till vänster i bild syns Fjugesta banmästarbostad dit dörren står öppen. Mellan tåget och banmästarbostaden skymtar en täckt godsvagn littera G1 eller G3. Ursprung: mfÖrSJs samling, John Kjellmans foton Publicerad: 2009-10-28
Ånglok
Under Svartåbanans första 40 år drogs tågen av ånglok.
De första ångloken kom från Köping-Hults järnväg (KHJ). KHJs lok 14 (byggt 1894) drog invigningståget den 29 september 1897, men det blev tre äldre engelskbyggda ånglok som kom att användas därefter : KHJ 9 Arboga (byggt 1874), KHJ 10 W Hartridge (byggt 1880) och KHJ 11 Ervalla (byggt 1884).
När SJ tog över trafiken på banan användes först ånglok av littera Aa, Ca och Da, men senare littera J och Kd. Från 1933 ska ånglok littera J helt dominerat trafiken.
År 1937 elektrifierades Svartåbanan, men ånglok förekom även i viss omfattning efter detta.
De första ångloken kom från Köping-Hults järnväg (KHJ). KHJs lok 14 (byggt 1894) drog invigningståget den 29 september 1897, men det blev tre äldre engelskbyggda ånglok som kom att användas därefter : KHJ 9 Arboga (byggt 1874), KHJ 10 W Hartridge (byggt 1880) och KHJ 11 Ervalla (byggt 1884).
När SJ tog över trafiken på banan användes först ånglok av littera Aa, Ca och Da, men senare littera J och Kd. Från 1933 ska ånglok littera J helt dominerat trafiken.
År 1937 elektrifierades Svartåbanan, men ånglok förekom även i viss omfattning efter detta.
