Norrhults banvaktstuga i början av 1900-talet. Banvakten Carl Gustafsson i full uniform med hustrun Kristina och dottern Annie framför den relativt nybyggda banvaktstugan. På väggen hänger en hindertavla och förstukvisten är helt inklädd med klätterväxter. Florens Olsson. Publicerad onsdagen den 22 november 2006
Banvaktstugorna längs Svartåbanan byggdes ursprungligen med två rum och kök på cirka 60 kvm. De innehöll även två hallar, ett långsmalt förråd, ett skafferi samt två garderober. Stugorna värmdes upp av två kakelugnar i de två rummen och med en vedspis i köket.
Vid banvaktstugorna uppfördes en jordkällare och ett uthus innehållandes vedbod, foderförråd samt stall. Uthuset var sammanbyggt med dasset genom ett plank och de hus som finns kvar idag, uppfördes av SJ.
Enligt ett protokoll från 1890-talets slut var byggnadskostnaden för en banvaktstuga 1250 kr, ett uthus med avträde 300 kr och en jordkällare 250 kr.
Banvaktsstugorna i Ånsta, Latorpsbruk, Västra Via, Hidinge, Berga, Edsbergsvägen, Bälsåsby, Hemsjöstrand och Ängslätten fanns vid invigningen 1897. Totalt byggdes 15 banvaktstugor mellan 1897 och 1902.
Utöver detta byggdes två banmästarbostäder, vid Örebro S och i Fjugesta, med tillhörande uthus se
Ånsta banmästarbostad och
Fjugesta banmästarbostad för fler uppgifter.
Banvaktstugorna och banmästarbostäderna numrerades från Örebro S mot Svartå, med högre nummer ju närmare Svartå man kom. Någon gång under 1910-20-talen tycks SJ ha ändrat nummerserien för dessa byggnader, så att Ånsta banvaktstuga då bör ha bytt från nummer 341 till 284, Ånsta banmästarbostad fick nummer 285B istället för 342B, och så vidare.