De absolut flesta järnvägar i Sverige för allmän trafik var och är uppmätta från en viss nollpunkt, som ett slags referenssystem. På så sätt var det möjligt att lokalisera var exempelvis en station, en vägkorsning, en bamvaktstuga eller en signal befann sig längs järnvägen. Örebro-Svartå järnvägs så kallade längdmätning ska ursprungligen ha utgått från Örebro central, medan många statliga järnvägars längdmätning utgick från Stockholm central. Avståndet till Fjugesta station var exempelvis drygt 27.3 km räknat från Örebro central och cirka 249.3 km räknat från Stockholm central.

Avståndet till nollpunkten märktes normalt ut med skyltar som på statliga järnvägar ofta var vita med svarta siffror på. Hela kilometrar markerades med högre skyltar medan var tvåhundrade meter mellan kilometerskyltarna märktes ut med drygt knähöga skyltar med siffrorna »2«, »4«, »6« och »8« på för 200, 400, 600 respektive 800 meter.

När SJ år 1920 mätte om Svartåbanan med utgångspunkt från Stockholm central, kom de fram till att avståndet både kunde mätas via Hallsberg-Örebro och Hallsberg-Laxå-Svartå. Förmodligen för att längdmätningen skulle stämma när banan nådde Svartå, lades därför en så kallad längdmätningskonnektion in på sträckan mellan Mullhyttemo och Dormen. Konnektionen låg 261,848 km från Stockholm central och hamnade drygt 500 meter väster om Avundabron. Platsen bör ha märkts ut med en skylt av något slag men hade ingen större innebörd för tågen än att avståndet till nollpunkten Stockholm central minskade på var sida om platsen.

Svartåbanan vid Mullhyttemo och Dormen på den ekonomiska kartan från början av 1980-talet. © Lantmäteriet

Bildarkivet »